Många nyttiga aha-upplevelser ges i Ristessons berättelser i föreläsnings– eller samtalsform på svenska, en om Interkulturell kommunikation, en annan heter Tro-schmoo, Hoppetisnopp & en Kär kär kär lek.

Berättelser / Föreläsning (mer om)

Seminarier och utbildning skräddarsys gärna hos Ristesson för olika typer av uppdrag. 

Föreläsningar som är engagerande och underhållande har ofta ett stort värde för att väcka intresset för språk- och kulturaspekterna och för igångsättning av en nödvändig och nyttig förbättringsprocess.

Berättelsen kallad Interkulturell kommunikation tar upp ett stort antal exempel som är både roande och mycket upplysande om fallgropar och felbedömningar, även konkret hur olika sorters stora och små interkulturella kommunikationer kan engagera och leda till de välgörande aha-upplevelserna.

Här inkluderas information som leder till vidareutveckling av språkkulturella, kulturspråkliga och kroppsspråkliga frågor så att vidden av ämnet, inklusive framgångsutsikterna förknippade med det, blir fullt förståelig.

Genom att exempelvis höra en och samma person yttra sig med sju olika brytningar och dialekter, förutom perfekt rikssvenska, framstår det kristallklart vilka skilda intryck vi alla gör när vi talar. Ett antal extremt vanliga uttalsfel i svenskarnas engelska, som kan leda till allvarliga problem för dem, tas upp.

Huruvida utlänningar, som annars ingen svenska kan, egentligen är intresserade och motiverade att lära sig uttala namn som Kerstin och Göteborg med svensk fonetik, och huruvida sådana ofta ovälkomna ”lektioner” är bra att tvinga på dem, är en annan aspekt som behandlas. Likaså prepositioners lömskhet när de översätts, skrivs och yttras felaktigt ur lexikon.  

Generositet framhålls såsom den mest avgörande personliga egenskapen för den som vill lyckas bäst med att kommunicera interkulturellt.

Berättelse nummer två, som kallas Tro-schmoo, Hoppetisnopp & Kär kär kär lek, vidareutvecklar ämnet, med historiska bakgrunder och mer extrema, kontroversiella synpunkter som tvingar fram sådana ställningstaganden som den äkta interkulturella kommunikationen kan vara beroende av för framgång.

Antropologiska, genealogiska, historiska, etniska, geografiska, ideologiska aspekter ingår liksom angelägenheter som berör religion, konst, människorätt, samliv, sexualitet, vänskap, grupptryck, parbildning, fanatism, hyckleri, elakhet, missbruk samt de ofta ganska skräckinjagande utsikterna för utveckling som dagens och morgondagens samhällen bjuder barn och ungdomar.

Baktidens inverkan på framtiden kan tydliggöras på insiktsfulla sätt, objektivt.

Vad betyder vänskap för de flesta av jordens invånare och vad har majoriteten rätt att vänta sig av begreppet? Kan det svalare svenska synsättet anpassas?

Vilka mänskliga rättigheter ligger grundlagda i själen hos var människa, och hur långt har vi avvikit från de automatiska själsliga krav som människovarandet och människovärdet ställer på oss?

Blir livet mer eller mindre värt att se fram emot för våra ungdomar genom alla olika sorters ofrånkomligt grupptryck; genom socialt accepterad elakhet; genom mer eller mindre perversa begrepp som främmande (för gäster), ung flicka (för tonåringar), religionskrig, mansgris, kärlekskrank?

Är det värdefullt att få reda på hur chockerade andra blir när svenskar fnissar förnöjt åt vissa av sina egna ”mysiga nationalegenskaper” som avundsjuka, missunnsamhet och (f)jantelag?

Världen riskerar snart att bestå av bara två motsatta organisationer: AB Revir & Prestige där hela personalen består av högt beundrade egocentriker, och Bitterhetsakademin, med en legitimerad rättshaverist som styrelseordförande och vice ordförande en certifierad konspirationsteoretiker. Den här berättelsen, som är en interkulturell kommunikation i sin allra mest extremt handutsträckta form, går ut på att belysa och inspirera till något annat än en opersonlig och hycklad tillvaro.

Textruta:               ü Det är en sak är att kunna språk, en annan är kunskapen om ...
hur man uppfattas när man kommunicerar.

RISTESSON

Interkulturell kommunikation